Barnets föräldrar är i allmänhet de som har bäst möjlighet att skapa de lösningar som blir bäst för barnet. Ett domstolsbeslut löser sällan de konflikter som ligger bakom att föräldrar inte kan samarbeta.

Innan ni vänder er till en domstol bör ni som föräldrar alltid försöka hitta en annan lösning. Socialtjänsten eller någon annan familjerådgivningstjänst kan vara till hjälp.

Samarbetssamtal

Föräldrar som inte kan komma överens i frågor som gäller barnets vårdnad, boende eller umgänge kan vända sig till socialnämnden i kommunen.

Socialnämnden erbjuder samarbetssamtal. Föräldrar får hjälp och stöd att komma överens och fatta beslut för barnets bästa. En utomstående kan vara till stor hjälp när det gäller att lösa en konflikt. Den personen kan bidra med nya, mer objektiva perspektiv och förslag på lösningar.

Socialnämnden bör se till att föräldrar som söker den hjälpen ska få den inom två veckor. Tyvärr är det ibland väntetid till samarbetssamtalen. Fråga gärna socialnämnden om du vill veta mer om samarbetssamtal.

Annan samtalshjälp

Ett alternativ till samarbetssamtal är att vända sig till en familjeenhet inom Råd och stöd. Där erbjuds familjer samtal som stöd och hjälp i att lösa olika problem och konflikter inom familjen.

Samtalen anpassas utifrån era önskemål. De kan till exempel öka samarbetet mellan föräldrarna och lyfta fram barnets behov. Om en förälder inte vill vara delaktig i samtalen kan Familjeenheten hjälpa till för att ordna ett samtal. Kontakta gärna Familjeenheten för att få veta mer.

Vårdnadstvist i tingsrätten

Om ni som föräldrar tagit hjälp av utomstående och ändå inte kan komma överens om vårdnad, boende och umgänge, kan ni vända er till en domstol. Detta bör vara den allra sista utvägen.

Så går det till

En vårdnadstvist börjar med att minst en förälder ansöker om stämning genom att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten. Innan föräldern gör det bör föräldern ha anlitat ett juridiskt ombud.

Efter att den andra föräldern svarat på stämningen hålls ett möte. Det kallas för muntlig förberedelse. Där deltar föräldrarna, deras ombud och en representant från domstolen. Mötet hålls för att gå igenom målet och försöka få föräldrarna att hitta en överenskommelse eller hitta en lösning. Om inte det går fortsätter processen i domstol.

Det tillfälle när domstolen fattar beslut i de frågor där föräldrarna inte kan komma överens kallas för huvudförhandling. Innan huvudförhandlingen kan domstolen ge socialtjänsten i uppdrag att göra en vårdnadsutredning. Den utredningen kan pågå i flera månader. Meningen är att den ska ge domstolen all information om familjen och barnet som kan tänkas behövas för ett bra beslut. Ofta beskriver också socialtjänsten vilken lösning de tycker är bäst för barnet.

Om föräldrarna samtycker kan tingsrätten ge familjerätten i uppdrag att tillsätta en medlare eller genomföra samarbetssamtal med föräldrarna. Familjerätten finns hos socialnämnden och är inte en egen domstol.

Domstolens beslut

Efter huvudförhandlingen tas ett domstolsbeslut. I det beslutet beskrivs hur vårdnad, umgänge och boende ska fördelas mellan föräldrarna.

Beslutet grundar sig på den utredning som socialtjänsten eventuellt har gjort samt de skäl och den information som föräldrarna fört fram i huvudförhandlingen. Alla beslut utgår från vad som är bäst för barnet.

Barnets vilja är viktig

Barnets vilja är en av de viktigaste delarna att ta hänsyn till i bedömningen av vad som är bäst för barnet. Det är viktigt att föräldrarna gör allt vad de kan för att barnets verkliga vilja ska komma fram. Föräldrarna ska inte påverka barnet med vad de själva vill eller har för intressen.

Genom så kallade barnsamtal kan barnets åsikt få komma fram. Barnsamtal ordnas av socialtjänsten. Då kan barnet i lugn och ro få prata med någon utomstående som lyssnar på dem. Föräldrarna är inte med i det samtalet.

Barn är väldigt medvetna om konflikter och påverkas av det som pågår mellan föräldrarna. Ett samtal med en utomstående kan vara mycket värdefullt. Det minskar risken för att barnet ska känna press, stress och skuld. Det blir också mindre risk för att barnet känner sig tvingat att leva upp till föräldrarnas förväntningar eller att välja sida.

Ett barnsamtal kan gynna både er som föräldrar och ert barn på lång sikt.

Underhåll till barn

Föräldrar är skyldiga att betala för barnets försörjning.

När barnet bor lika mycket hos sina föräldrar behöver ingen betala underhåll. Då bestämmer föräldrarna själva hur de delar på barnets utgifter.

Om barnet däremot bor hos den ena föräldern ska den andra betala underhåll för barnet till dess att barnet fyller 18 år eller har avslutat sin skolgång, dock som längst till att barnet fyller 21. I vårdnadstvister kan tingsrätten besluta om förälders skyldighet att betala underhåll. Hur stort underhållet ska vara bestäms utifrån barnets behov och föräldrarnas sammanlagda inkomst. Barnet har rätt till underhållsstöd från Försäkringskassan om den förälder som är skyldig att betala underhåll inte gör det.

Kostnader för vårdnadstvist i domstol

Som regel är det du själv som förälder som betalar för dina rättegångskostnader i samband med en vårdnadstvist.

Rättegångskostnader är ett samlingsnamn för alla de kostnader som uppstår i samband med att en domstol involveras. Där ingår till exempel kostnader för ett juridiskt ombud eller en advokat. Det innebär bland annat kostnader för förberedelser inför rättegången, exempelvis samtal med anhöriga och arbetet med att ta fram annan bevisning.

Den som startat en vårdnadstvist i domstol kan ibland, men det händer sällan, bli skyldig att betala också för den andras rättegångskostnader. Det kan till exempel hända om rättegången bedöms ha startats i onödan eller om en förälder som inte har vårdnaden gång på gång ansöker om vårdnad utan att få rätt.

Av ekonomiska skäl kan det därför vara bra att tänka på att inte starta en process i onödan.

Rättshjälp

Om en förälder inte har råd att betala de kostnader som kan uppstå vid en vårdnadstvist i domstol kan det finnas hjälp att få. Det kallas för rättshjälp. Staten går då in och betalar delar av rättegångskostnaderna.

Rättshjälp utbetalas bara om det finns väldigt speciella skäl. Staten tar i samband med det alltid ut en rättshjälpsavgift. Den beräknas med utgångspunkt i den sökandes inkomst och eventuella förmögenhet. Om någon har fått rättshjälp utan att egentligen ha rätt till det blir den föräldern återbetalningsskyldig. Den som har en försäkring med så kallat rättsskydd (beskrivs längre ned) kan inte få rättshjälp.

Hur du söker rättshjälp

Boka tid för rådgivning hos en advokatbyrå. Då kan du berätta om din situation, vad som hänt och få rådgivning kring hur du ska gå vidare. Innan du kan söka rättshjälp ska det juridiska ombudet eller advokaten ge dig minst en timme och högst två timmars rådgivning mot en bestämd avgift.

Rättsskydd

Ett annat sätt att få hjälp med att betala sina rättegångskostnader är att använda sig av sitt försäkringsskydd. En hem-, villa eller fritidshusförsäkring innehåller oftast ett försäkringsskydd som kallas rättsskydd. Rättskyddet ger den som har försäkringen rätt till att få delar av rättegångskostnaderna betalda av försäkringsbolaget.

Beroende på vilket försäkringsbolag och vilken försäkring du har kan rättsskyddet se olika ut. Kontakta därför alltid ditt försäkringsbolag innan du inleder en domstolsprocess.

Om du tänker använda din försäkring innebär det att du kommer att få betala en självrisk. Det kan vara värdefullt att be ett juridiskt ombud om stöd och hjälp med hur du ska göra för att använda rättsskyddet och hur det fungerar.