Det här händer efter en orosanmälan

Vad lagen säger

Socialtjänstlagen, 14 kap.

Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m.

Olika yrkesgruppers anmälningsplikt regleras i socialtjänstlagen.

1 § Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa:

  1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom,
  2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården,
  3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och
  4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område.

De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet.

Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd.

Barnombudets roll

Vad vi kan göra i rådgivning

Vi kan endast hjälpa till inom Uppsala kommun och när det handlar om vård eller andra frågor inom Region Uppsala.

Vårt perspektiv är barnets och barnets rättigheter. Vi vill gärna prata direkt med berörda barn om det är lämpligt/möjligt. Läs mer om vår rådgivning.

Utanför Uppsala? Läs mer här.

Barnombudet

Ett lokalt, fristående barnombud

Barnombudet är en ideell förening. Vi arbetar lokalt, regionalt och nationellt, alltid nära barn. Vårt kontor ligger i Uppsala.

Vi har idéburet offentligt partnerskap med Uppsala kommun och Region Uppsala.

Vi är helt fristående från kommun, region och stat. Det ger oss stora möjligheter att agera för barns och ungas rättigheter.

Kontakt

Sociala medier

FacebookInstagramLinkedin

Efter att socialtjänsten tagit emot en anmälan om att ett barn misstänks fara illa följer vissa bestämda steg.

Om orosanmälan

Om du misstänker att ett barn far illa är det viktigt att du anmäler din oro till socialtjänsten. Den som arbetar med barn och unga har anmälningsplikt. Alla andra bör enligt lagen anmäla.

Läs om orosanmälan

Det här har du rätt att få veta

  • Som anmälare med anmälningsplikt har du rätt att få veta av socialtjänsten vad som hänt med din anmälan. Det som socialtjänsten kan berätta är om utredning är inledd, ej inledd eller redan pågår. Du har inte rätt att få veta några detaljer.
  • Du som inte har anmälningsplikt har ingen rätt att få veta vad som händer i ärendet. Det gäller oavsett vilken relation du har till barnet.

Inom 24 timmar: skyddsbedömning

När socialtjänsten tar emot en anmälan gör de en skyddsbedömning inom 24 timmar.

Om socialtjänsten bedömer att barnet inte behöver omedelbar hjälp och skydd får barnet bo kvar hemma. Det görs då en förhandsbedömning.

Om det bedöms att barnet behöver omedelbart skydd sker ett ”omedelbart omhändertagande.” Detta beslut tas av socialnämnden. Då flyttas barnet genast till ett jourhem eller familjehem.

Ett omedelbart omhändertagande är förhållandevis ovanligt och följs alltid av en ansökan från socialnämnden till förvaltningsrätten om att barnet ska få vård med stöd av LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). Det är sedan förvaltningsrätten som beslutar om LVU. När det inte längre finns skäl att barnet ska vara omhändertaget får barnet flytta hem igen.

Inom 14 dagar: förhandsbedömning

Om det inte finns omedelbart skyddsbehov ska det göras en förhandsbedömning inom fjorton dagar. Det kan ta längre tid om det finns särskilda skäl att det inte går inom den tiden, t ex förundersökningssekretess.

En förhandsbedömning innehåller möte med barnet, vårdnadshavare om den inte är orsak till oron, samt anmälaren om den som anmält har anmälningsplikt. Syftet med att bjuda in anmälare är att socialtjänsten ska ta till vara den kännedom och engagemang som anmälaren har.

  • Om anmälan innehåller misstänkt brott mot barnet görs en bedömning hur ärendet skall hanteras innan någon i familjen kontaktas.
  • Om en anmälan innehåller oro för barnet som beror på den ena föräldern kallas barnet tillsammans med den vårdnadshavare som inte är orsak till oron.
  • Om anmälan innehåller våld mellan föräldrarna kallas föräldrarna oftast var för sig.

Efter förhandsbedömningen avgörs om en utredning behöver öppnas för att ta reda på barnets behov, eller om det inte behövs.

Utredning

I de fall det blir en utredning har socialtjänsten fyra månader på sig att utreda och besluta om eventuellt stöd.

Ibland lyckas inte socialtjänsten motivera familjen att ta emot stöd direkt, men mötena där kan ändå ha satt igång en process inom familjen.

Lösningar utanför socialtjänsten

Ibland kan familjen och barnet få hjälp genom öppenvården utan myndighetsbeslut. I Uppsala kommun finns t ex Råd och stöd som är ett tillgängligt stöd för familjer. Även eget nätverk eller skolkurator, habilitering, BUP, psykolog eller familjerådgivning eller behandling kan vara lösningar till problemet som inte involverar socialtjänsten.

Frågor om umgänge, boende och vårdnad hanteras hos familjerätten och/eller tingsrätten. Socialtjänstens uppdrag är i första hand att stödja föräldrar och barn att klara av det som familjerätten kommit fram till i avtal, eller som tingsrätten har beslutat.

Barnahus är en samverkansform för utredningar när barn misstänks ha utsatts för misshandel av en närstående eller sexuella övergrepp. Barnahus finns i alla län i Sverige. Här träffas poliser, åklagare, socialsekreterare, rättsmedicinare, barnläkare och barnpsykologer/barnpsykiatriker för att diskutera aktuella fall och planera och genomföra utredningar och undersökningar. Genom att samla alla kompetenser kring barnet görs allt snabbare och med ett tydligt fokus på barnets bästa.