Varför är det viktigt att rösta? Och vad vill partierna göra i frågor som är viktiga för unga? Inför valet har Words ungdomsredaktionen formulerat sju frågor till riksdagspartierna.
I våras bjöd redaktionen in samtliga åtta riksdagspartier till ett samtal. Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar tackade ja och träffade redaktionen hennes svar finns här. Samtliga övriga partier har fått möjlighet att svara skriftligt. Svar har inkommit från sex av sju partier. Här samlar vi partiernas svar på de frågor som Words redaktion själva har valt ut inför valet.
- Vilka konkreta åtgärder planerar ditt parti för att det ska bli enklare för unga att hitta jobb eller bostad?
Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare:
Det ska inte vara så svårt som det är i dag att få sitt första jobb. Och utan jobb, ingen bostad. Så enkelt är det. För mig är det här en av de viktigaste frågorna i valet.
Vi vill göra det lättare för dig som ung att få in en fot på arbetsmarknaden. Därför vill vi införa skattefria sommar- och extrajobb för unga. Det ska alltid löna sig att jobba!
Vi vill också sänka kostnaderna för att anställa, så att fler företag vågar ge unga chansen till sitt första jobb.
När det gäller bostäder behöver vi få fart på byggandet. Mindre krångel, snabbare processer och fler studentbostäder. Samtidigt vill vi införa ett bosparande för unga, där ditt sparande kan hjälpa dig att få lån till din första bostad.
Liberalerna och Simona Mohamsson, partiledare:
Vi vill se låga trösklar till arbetsmarknaden för unga. Därför vill vi permanenta den halverade arbetsgivaravgiften för unga och dessutom sänka arbetsgivaravgiften det första året om en företagare anställer en nyexaminerad akademiker. För att lösa bostadsbristen vill vi förenkla byggreglerna och korta planprocesserna så att det blir billigare och snabbare att bygga fler bostäder, särskilt student- och ungdomsbostäder.
Miljöpartiet:
Miljöpartiet vill införa statligt stöd för byggande av hyresrätter och studentbostäder som även omfattar ombyggnationer och renoveringar av befintliga fastigheter som ger fler bostäder. Detta sänker hyrorna och gör att fler hyresrätter och studentbostäder kan byggas. Det är viktigt i en tid då byggandet tvärstannat och många inte har råd med hyrorna i nyproduktion. Vi vill även se ett startlån för förstagångsköpare av en bostad och ett generösare bostadsbidrag och bostadstillägg som når fler.
För att förenkla för unga att hitta jobb vill vi underlätta för unga att få sitt första jobb, genom satsningar på sommarjobb och praktik under skoltiden. Vi vill också satsa på fler yrkesutbildningar, lärlingsplatser och arbetsmarknadsutbildningar.
Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson, partiledare:
Unga ska ha tillgång till utbildning så att man kan ta de jobb som finns, det är så vi arbetar tillsammans med regeringen. Om reglerna för byggande förenklas så blir det fler bostäder och lättare för alla att skaffa ett eget boende, oavsett om man är ung eller gammal. Vi vill också införa något som kallas ”ungdomslån för bostäder”, vilket skulle göra det lättare för unga att låna till sin första bostad.
Moderaterna:
Det ska vara enklare att få sitt första jobb. Därför vill Moderaterna stärka yrkesutbildningarna, förbättra kontakten mellan skola och arbetsliv och göra det mer attraktivt för företag att anställa unga. Vi vill göra det enklare att bygga fler bostäder genom att få bort regelkrånglet, öka tillgången på byggbar mark och korta kommunernas långa handläggningstider.
Kristdemokraterna och Christian Carlsson, socialpolitisk talesperson och ordförande för riksdagens socialutskott:
Ungas väg till ett första jobb och första bostad handlar främst om att sänka trösklarna till arbetsmarknaden, stärka utbildningens koppling till arbetslivet och göra bostadsmarknaden mer tillgänglig. För att fler ska få jobb krävs en skattepolitik för företagande och tillväxt. Vi vill göra det billigare för företag att anställa unga genom att sänka arbetsgivaravgifterna för unga, och vi vill fortsätta arbetet med regelförenklingar för företagen så att de minskar sina kostnader, har råd att anställa fler och kan se sina företag växa sig starka. Vi vill även stärka yrkesutbildningar, lärlingsutbildningar och andra utbildningsvägar som leder direkt till arbete. Därutöver behöver vi förbättra matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad så att fler unga får den kompetens som efterfrågas av arbetsgivarna.
För att skapa vägar till en första bostad vill vi införa och utveckla startlån för förstagångsköpare så att fler unga kan köpa sin första bostad. Vi vill också stärka bosparandet, så att den som saknar stort eget kapital lättare kan ta sig in bostadsmarknaden. Regeringen behöver arbeta vidare med regelförenklingar, lättnader för andrahandsuthyrning, snabbare planprocesser och bättre förutsättningar för småhusbyggande för att göra det enklare för fler att ta steget in på bostadsmarknaden.
En viktig fråga för Kristdemokraterna är också att vi vill avskaffa flyttskatten, så att vi får fart på flyttkedjorna och så att fler barnfamiljer kan flytta till större boende eller förverkliga drömmen om villa, Volvo och vovve.
2.) Hur vill ni förändra synen på att yrkesutbildningar ses som mindre attraktiva och har lägre status än teoretiska utbildningar?
Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare:
Vi måste sluta se yrkesutbildningar som ett ”andrahandsval”. Det är ju de här jobben som får samhället att fungera, som bygger våra hus, fixar elen, driver industrin framåt. De ska ha hög status.
Vi vill att utbildningarna ska hänga ihop mycket mer med verkligheten. Företag ska vara med och forma utbildningarna, så att du vet att det du pluggar faktiskt leder till ett jobb.
Och vi vill att du redan i skolan ska få bättre vägledning. Fler ska få upp ögonen för alla de möjligheter som finns, även utanför universiteten.
Liberalerna och Simona Mohamsson, partiledare:
Vi vill stärka yrkesutbildningarnas kvalitet och koppling till arbetslivet genom att utveckla lärlingssystemet och se till att alla yrkesprogram på gymnasiet ger grundläggande högskolebehörighet. En högkvalitativ utbildning som leder direkt till jobb och fortsatta studier är det bästa sättet att höja statusen och göra den till ett attraktivt förstahandsval.
Miljöpartiet:
Miljöpartiet vill att yrkesutbildningar ska ses som kvalificerade framtidsutbildningar, inte som ett andrahandsval. Sverige behöver praktisk yrkesskicklighet för välfärden, industrin och den gröna omställningen.
Vi vill höja statusen genom bättre kvalitet, fler skickliga yrkeslärare, starkare koppling till arbetslivet och bättre studie- och yrkesvägledning. Elever ska kunna välja yrkesprogram med stolthet och utan att dörrar till vidare studier stängs.
Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson, partiledare:
Målet är att man ska försörja sig själv och för oss finns det inte hög eller låg status. Detta med status är egentligen inte en politisk fråga, men det är viktigt att anpassa utbildningssystemet till arbetsmarknadens behov. Sen är det lite upp till vara och en att hitta sin profession och vid behov vidareutbilda sig.
Moderaterna:
Moderaterna vill bland annat införa en tvåårig yrkesskola som ett tredje spår på gymnasiet, för dem som vill komma snabbare ut i arbetslivet. Vi vill också reformera praktik- och lärlingsutbildningarna med ett tydligare regelverk och ersättning till handledare, så att fler arbetsgivare får incitament att ta emot praktikanter och därmed skapa fler utbildningsplatser. När fler kan gå direkt från utbildning till jobb, med bra lön och yrkesstolthet, blir yrkeskunnandet lika attraktivt som den akademiska vägen.
Kristdemokraterna och Christian Carlsson, socialpolitisk talesperson och ordförande för riksdagens socialutskott:
Vi vill bryta föreställningen att teoretiska utbildningar alltid är finare än yrkesutbildningar. Sverige behöver skickliga elektriker, undersköterskor, industritekniker och hantverkare lika mycket som akademiker. Därför vill vi stärka yrkesprogrammens kvalitet, öka samarbetet med arbetslivet och skapa fler vägar från utbildning till arbete så att yrkesutbildningar får den status de förtjänar
- Vad gör ditt parti för att tonåringar som vuxit upp och förankrat sig i det svenska samhället inte ska riskera utvisning?
Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare:
Det är helt oacceptabelt att Tidöregeringen utvisar unga som har vuxit upp i Sverige, gått i skolan här och har hela sitt liv här. Vi vill ändra lagen så att man tar hänsyn till hur stark din koppling är till Sverige. I dag kan det paradoxalt nog vara en nackdel att ha byggt sitt liv här. Det är inte rimligt. Vi vill också att du ska räknas till din familj längre än i dag, så att du inte tvingas bort bara för att du fyller 18.
Liberalerna och Simona Mohamsson, partiledare:
Sverige behöver en migrationspolitik som grundar sig i sunt förnuft, med både hjärta och hjärna. Liberalerna har drivit på för den särskilda ventil som nu finns på plats för skötsamma unga vuxna som hamnat i sådana här situationer.
Unga som kommit till Sverige som anhöriga till sina föräldrar ska kunna förlänga sina uppehållstillstånd fram till 21 års ålder, så länge föräldrarna har rätt att stanna. Ventilen innebär också samma möjlighet för personer över 21 år som fortfarande bor hemma och är beroende av sina föräldrar, till exempel på grund av studier eller andra särskilda omständigheter. Dessutom ska unga som uppfyller dessa krav men fått slutliga utvisningsbeslut under 2025 eller 2026 kunna få sina ärenden prövade på nytt.
Miljöpartiet:
Miljöpartiet vill omedelbart stoppa de orimliga tonårsutvisningarna. Unga som vuxit upp i Sverige, gått i svensk skola och byggt sin framtid här ska inte ryckas upp från sina liv på 18-årsdagen – eller 21-årsdagen som regeringen nu föreslår.
Under våren har Miljöpartiet drivit på för ett omedelbart stopp av tonårsutvisningarna, att få en permanent ventil på plats och att alla de ungdomar som redan fått ett utvisningsbeslut eller tvingats lämna Sverige ska får möjlighet att stanna eller komma tillbaka.
Nu har regeringen, efter mycket om och men, presenterat sin lösning för tonårsutvisningarna. Det är tydligt att vi har pressat regeringen väldigt hårt. Lösningen kommer däremot för sent för många, samtidigt som det fortfarande är oklart om alla ungdomar omfattas.
Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson, partiledare:
Det beror på. Har föräldrarna struntat i myndighetsbeslut så är det deras ansvar att barnen rotat sig i ett land där familjen inte har rätt att stanna. Vad gäller somliga fall arbetar regeringen på en så kallad ”ventil”, så att enskilda unga vuxna inte drabbas på ett orimligt sätt. Från 21 års ålder ska man dock ha en egen anledning att ha uppehållstillstånd.
Moderaterna:
För oss moderater är det viktigt att hjälpa dessa ungdomar. Regeringen har tagit fram en lösning som innebär att unga vuxna som tidigare har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn och sedan har fyllt 18 år ska kunna beviljas uppehållstillstånd om de är under 21 år, till exempel för studier. Moderaterna vill göra mer för att stoppa orättvisa utvisningar. Moderaterna har därför kommit överens med KD, L och SD om att tillsätta en snabbutredning för att se över hur ungdomar som har fyllt 21 år ska få söka ett annat uppehållstillstånd inifrån Sverige.
Kristdemokraterna och Christian Carlsson, socialpolitisk talesperson och ordförande för riksdagens socialutskott:
Kristdemokraterna har tidigt i processen drivit på för att de som drabbats av de så kallade tonårsutvisningarna ska få stanna i Sverige. Initialt såg vi till att tonårsutvisningarna pausades i avvaktan på en permanent lösning. Efter förhandlingar har Kristdemokraterna nu lyckats få till stånd en överenskommelse som stoppar tonårsutvisningarna för gott. Överenskommelsen kommer även att gälla de fåtal tonåringar som redan fått ett utvisningsbeslut men har verkställighetshinder för sin utvisning.
- Hur ser ditt parti på frivillig militärtjänstgöring?
Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare:
Frivillighet är jätteviktigt för vårt försvar. Hemvärnet är en helt frivillig del av försvaret, och utan hemvärn skulle vi få det väldigt svårt att klara oss i händelse av krig eller kris. Sverige har också återinfört värnplikten, och den är viktig för att vi ska kunna öka vår försvarsförmåga. Samtidigt är det positivt om många av dem som gör värnplikten gör det för att de själva vill och tycker att det är viktigt att skydda Sverige.
Liberalerna och Simona Mohamsson, partiledare:
Liberalerna menar att försvaret av Sverige ska bygga på både frivillighet och plikt. Yrkesförsvaret ska utgöra grunden men värn- och civilplikten är viktig för beredskapen och rekryteringen. Vi behöver stärka båda delarna.
Miljöpartiet:
Miljöpartiet var med och återaktiverade värnplikten. Det är en viktig pusselbit i att stärka Sveriges försvar. Det är självklart att föredra att de som gör värnpliktsutbildning är personer som är motiverade att göra det – målet är att det så långt som möjligt ska bygga på frivillighet. Vapenfri tjänst ska alltid vara ett alternativ. Vi vill också utöka möjligheten till civilplikt som alternativ till värnplikt.
Värt att notera är att det bara är en tiondel av årsgruppen, 12 000 personer, som ska göra värnplikt till år 2032. Med andra ord räcker det förhoppningsvis med att de som verkligen är motiverade gör värnplikt.
Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson, partiledare:
Vi vill ha kvar värnplikten. Den som kallas till mönstring måste inställa sig, och den som skrivs in till grundutbildning med värnplikt är skyldig att genomföra den.
Moderaterna:
Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetsläget sedan andra världskriget. För att kunna bygga och stärka vår krigsorganisation behöver Försvarsmakten både värnpliktiga och anställda soldater och sjömän. Samtidigt vet vi att försvarsviljan bland svenska folket är mycket stark. Den vill vi ta vara på genom att göra det lättare att hitta vägar in i försvaret. Moderaternas utgångspunkt är att Försvarsmaktens personalförsörjning fortsatt ska bygga på värnpliktssystemet samtidigt som vi uppmuntrar frivillighet, exempelvis inom ramen för frivilligorganisationer och hemvärnet.
Kristdemokraterna och Christian Carlsson, socialpolitisk talesperson och ordförande för riksdagens socialutskott:
Frivilligt deltagande i försvaret är positivt. Personlig motivation tillsammans med längre militär erfarenhet skapar soldater av hög kvalitet. Samtidigt angår Sveriges försvar oss alla och ska således också inkludera oss alla. KD vill på sikt att de flesta ur varje årskull ska genomföra någon form av försvarsutbildning om minst 2–5 månader – antingen militär värnplikt eller civilplikt. Värnplikt i kombination med kontrakterade soldater ger oss såväl yrkessoldaternas professionalitet som fullskaliga förband med erfarenheter från hela samhället. Civilplikten fyller upp personalbehoven i totalförsvaret samtidigt som det bidrar med en viktig erfarenhet för ungdomar. Ett totalförsvar som inkluderar alla medborgare är viktigt för försvarets folkliga förankring och samhällets förenade beredskap.
- CSN är för lågt, vad vill ditt parti göra åt det?
Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare:
Många studenter har det tufft ekonomiskt, det vet vi. Därför vill vi ta bort fribeloppet för lånedelen av CSN. Det betyder att du ska kunna jobba extra utan att ditt studielån minskas eller dras tillbaka. Du ska aldrig straffas för att du vill jobba, få erfarenhet eller tjäna lite extra pengar. Det handlar om din frihet att styra din egen ekonomi.
Liberalerna och Simona Mohamsson, partiledare:
Liberalerna tycker att den som vill arbeta vid sidan av studierna också ska kunna göra det. Därför vill vi se ett höjt fribelopp. Det ska löna sig att ta ansvar, skaffa arbetslivserfarenhet och bygga kontakter utan att riskera att förlora studiemedel.
Miljöpartiet:
Miljöpartiet vill höja studiemedlet med 300 kronor i månaden. Vi vill också sänka den nedre åldern för CSN-lån för folkhögskoleutbildning till 18 år samt se över reglerna för fribeloppet för att möjliggöra högre inkomster på sommaren för studenter. En trygg ekonomi är en förutsättning för att alla ska ha demokratisk tillgång till högre utbildning.
Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson, partiledare:
För gymnasieungdomar har vi inte föreslagit några ändringar. För den som studerar på högskolan vill vi se en möjlighet att öka lånedelen.
Moderaterna:
Just nu driver vi inte frågan om att höja studiebidraget på gymnasiet. I stället satsar Moderaterna på att stärka ungas väg till arbetsmarknaden, bland annat genom fler sommarjobb och jobb för unga som ger 15 000 ungdomar en första rad på sitt CV, samt genom satsningen på SAO-jobb. Vår övertygelse är att fler yrkesutbildningar, spetsutbildningar och en gymnasieutbildning som är bättre anpassad till arbetsmarknadens behov ger elever bättre framtidsutsikter. Det tror vi gör större skillnad än en höjning av studiebidraget.
Kristdemokraterna och Christian Carlsson, socialpolitisk talesperson och ordförande för riksdagens socialutskott:
Studenters ekonomi är en viktig fråga och vi ser att många upplever att det är svårt att få ekonomin att gå ihop. Kristdemokraterna vill se över hur studiemedelssystemet kan fungera bättre. En fråga som diskuteras är hur studenter kan arbeta på sommaren utan att CSN påverkas. Vi utreder därför olika sätt att förbättra studenters ekonomiska situation, samtidigt som systemet ska vara långsiktigt hållbart.
- Varför är det viktigt att unga förstagångsväljare röstar?
Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare:
För att det är ungas framtid det handlar om. Besluten som tas i dag om klimatet, jobben och bostäderna kommer påverka dagens unga generation allra mest. Om unga inte röstar, då kommer politiken formas mer av andra.
Din röst är din makt. Använd den och se till att rösta den 13 september!
Liberalerna och Simona Mohamsson, partiledare:
Demokratin är själva förutsättningen för att vi ska kunna leva våra liv som vi vill. Det är oerhört viktigt att unga röstar eftersom varje röst är en röst för denna demokrati, och det är de unga som kommer att leva längst med de beslut som fattas i dag. Att delta i valet är det starkaste sättet att forma sin egen och Sveriges framtid – och att försvara de liberala och demokratiska värderingarna.
Miljöpartiet:
För Miljöpartiet är det självklart att demokratin stärks när fler är en del av den, inte minst unga. Många beslut som politiker fattar handlar om ungas framtid: klimatet, skolan, bostäder, jobb, trygghet och psykisk hälsa. Om unga inte röstar får andra större makt att bestämma åt er. Miljöpartiet vill att fler unga ska känna att de kan påverka, bland annat genom starkare stöd till barn- och ungdomsorganisationer och genom att sänka rösträttsåldern till 16 år.
Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson, partiledare:
Hela demokratin står och faller med att medborgare utnyttjar sin rätt att rösta. Det gäller unga såväl som gamla.
Moderaterna:
Att få rösta i demokratiska val är en viktig rättighet. Rösträtten är samtidigt ett privilegium som långt ifrån alla i världen delar. Ju fler som röstar desto närmare kommer vi ett valresultat som verkligen speglar hur hela befolkningen ser på samhället och politiken. Att avstå från att rösta är att avstå från makten och rätten att uttrycka sin åsikt om viktiga frågor. Därför är det viktigt att alla, gammal såväl som ung, deltar i demokratin.
Kristdemokraterna och Christian Carlsson, socialpolitisk talesperson och ordförande för riksdagens socialutskott:
Det är viktiga att rösta oberoende av vilken grupp man tillhör, men av förklarliga skäl är det särskilt relevant att rösta som ung förstångsväljare. Landets unga är de som har framtiden framför sig. De röstar således inte bara för att hantera problemen här och, utan också för långsiktiga visioner om vilket samhälle man vill leva i. De politiska val som görs i dag kommer få effekter över generationer, varför också den yngsta generationen räknas till den mest berörda.
- Vilken är din viktigaste barnrättsfråga?
Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist:
Det är att stoppa rekryteringen av barn och unga in i de kriminella gängen. Det är ett stort misslyckande från samhället att så pass många unga ser den kriminella vägen som den enda. Centerpartiet vill stoppa rekryteringen genom att satsa på förebyggande insatser som till exempel en starkare socialtjänst, en skola där alla går ut med godkända betyg och ökade möjligheter att få ett första jobb. Vi kräver också tuffare straff för vuxna som utnyttjar barn för kriminella ärenden eller rekryterar in dem i gängen. Ett levande föreningsliv är också en av samhällets viktigaste skyddsfaktorer. När unga har någonstans att vara, något att bidra med och någon som räknar med dem, minskar utrymmet för de som vill utnyttja dem.
Liberalerna och Simona Mohamsson, partiledare:
Den viktigaste frågan generellt för barn och unga är att vi har en riktigt bra skola. Så får alla barn en schysst start i livet för att kunna följa sina drömmar. Sedan är jag riktigt stolt – men inte nöjd – över allt vi gjort för att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck de senaste fyra åren.
Miljöpartiet:
Min viktigaste barnrättsfråga är att bryta barnfattigdomen och se till att alla barn har en trygg uppväxt, möjligheter att utvecklas, påverka sitt liv och känna framtidstro. Inget barn ska oroa sig för om familjen kan bo kvar, behöva gå och lägga sig hungrig eller tvingas avstå fritidsaktiviteter för att föräldrarna inte har råd. Miljöpartiet vill höja barnbidraget, studiebidraget, bostadsbidraget för barnfamiljer och underhållsstödet. Vi vill också ge ett särskilt stöd till ensamstående föräldrar och tillsätta en kriskommission för att bekämpa barnfattigdomen. Genom att förbättra ekonomin för alla barnfamiljer minskar de ojämlika förutsättningarna för barn i Sverige. Det minskar också risken för att barn drabbas av ohälsa, sämre skolresultat och sårbarhet för till exempel kriminalitet och sexuell exploatering.
Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson, partiledare:
En nollvision för sexuella övergrepp mot barn.
Moderaterna:
Moderaternas viktigaste barnrättsfråga är att barnets bästa alltid ska väga tyngre än de biologiska föräldrarnas rätt till barnet – barnet ska vara egen rättighetsbärare, även vid vårdnadstvister. Samhällets skyddsnät ska vara starkt när föräldrar sviktar, med tidiga insatser genom skola, socialtjänst och familjehem. Målet är att inget barn ska ärva föräldrars utanförskap eller kriminella värderingar, utan ges verkliga förutsättningar att forma sitt eget liv.
Kristdemokraterna och Christian Carlsson, socialpolitisk talesperson och ordförande för riksdagens socialutskott:
För Kristdemokraterna är barns rätt till en trygg uppväxt en av de viktigaste barnrättsfrågorna. Därför prioriterar vi arbetet mot psykisk ohälsa, skadlig skärmstress och rekryteringen av barn och unga till kriminella nätverk. Alla barn ska få växa upp i trygghet, få det stöd de behöver och ges goda förutsättningar att må bra och lyckas i livet oss såväl yrkessoldaternas professionalitet som fullskaliga förband med erfarenheter från hela samhället. Civilplikten fyller upp personalbehoven i totalförsvaret samtidigt som det bidrar med en viktig erfarenhet för ungdomar. Ett totalförsvar som inkluderar alla medborgare är viktigt för försvarets folkliga förankring och samhällets förenade beredskap.






