Av Polislagen (1984:387) 22 a-f§§ framgår att polisen får upprätta en så kallad säkerhetszon inom vilken en polisman får utföra kroppsvisitationer och genomsökningar av fordon i syfte att leta efter vapen eller andra farliga föremål, i den utsträckning det är nödvändigt för att förebygga eller förhindra den brottslighet som zonen har införts för att motverka. Inför voteringen i riksdagen menade kritiker att polisen redan hade tillräckliga befogenheter för att genomföra visitationer i brottsförebyggande syfte. Man varnade samtidigt för att förslaget kunde leda till diskriminering. Exempelvis genom rasprofilering av personer med utländsk bakgrund. 

Förslaget drevs utifrån Tidöavtalet mellan M, KD, L och SD och beskrevs sen i proposition från regeringen.  

S, V, C och MP röstade emot i justitieutskottet och reserverade sig. Vid omröstning om lagen i riksdagen gick hela oppositionen, S, V, C och MP emot förslaget som röstades igenom och började gälla 2024.  

Barnombudets åsikt: Säkerhetszoner kan påverka barn negativt genom att de riskerar att bli visiterade eller stoppade av polis utan konkret misstanke. Det kan skapa oro, otrygghet och en känsla av att bli utpekad.
Särskilt barn i områden där zoner införs kan uppleva att de behandlas annorlunda. Vilket kan påverka deras tillit till samhället och myndigheter.
Detta står i konflikt med barnkonventionen, som slår fast att barn inte får diskrimineras (artikel 2) och att vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa (artikel 3).
Om visitationer sker på ett sätt som upplevs som godtyckligt eller riktat mot vissa grupper kan det även strida mot barnets rätt till värdighet och skydd mot kränkande behandling.